Karriär och liv

Jenny Lind - karriär och liv

© Inga Lewenhaupt

2020-04-29

Elevåren vid Kongl. Stora Theatern i Stockholm 1830-1837

Den 1 september 1830, blev Jenny, nio år, antagen som elev vid Kongl. Stora Theatern (med både Operan och Dramaten) i Stockholm, som bekostade undervisning, skolgång och bostad hos ”inackorderingstanter”. Modern uppgav då faderns efternamn Lind (utan faderns vetskap och utan hans h på slutet). Redan den 29 november 1830 uppträdde Jenny i sin första roll som Angela i Polska Grufvan och fick genast uppmärksamhet. 

De första elevåren bodde Jenny under svåra förhållanden hos modern med halvsyster och inneboende på flera olika adresser i Stockholm, Jakobsbergsgatan 4, Nybrogatan 1, Humlegårdsgatan 7 och i hörnet Snickarbacken/Regeringsgatan. 

Modern fick ersättning från teatern för att undervisa Jenny och några elevkamrater i piano, kristendom, franska, historia, geografi, skrivning, räkning och teckning. Teaterns lärare var Isac Berg sång, Carolina Bock, deklamation och mimik, Charlotta Eriksson i scenframställning och fransyskan, tidigare Didelot-eleven, Sophie Daguin, i balett. 

Koleraåret 1834 rymde den 14-åriga Jenny från modern och inackorderades hos Mlle Bayard i operahuset. Modern processade om att få dottern – och pengarna – tillbaka.  Detta beviljades i juni 1836 efter att hon gift sig med fadern, handelsbokhållare Nils Jonas med återtaget efternamn Lind. Då han vid 2 år mist sin far hade han bytt namn till Fredriksson efter sin faster och hennes man som adopterat honom. Han kallades ofta Niclas.

Sedan Jennys halvsyster Amalia avlidit i kolerasviter bosatte sig familjen på Mynttorget 1. 

Under elevtiden uppträdde Jenny i många dansnummer och i mer än trettio talroller, alla i utländska pjäser. Som 15-åring sjöng hon huvudrollen Georgette i Adolf Lindblads enda opera Frondörerna.

Scenkarriären i Sverige och Danmark samt studieår i Paris 1837-1844

1837/38

Från 1 juli 1837 fick Jenny Lind fast engagemang som aktris, dvs. både som skådespelerska och sångerska, vid Kungl. Stora Theatern i Stockholm. Efter fem nya talroller gjorde hon som 17-åring den verkliga operadebuten den 7 mars 1838 som Agatha i Webers Friskytten med enastående succé. 

1838/1839

I december 1838 sjöng hon bl.a. Pamina i Mozarts Trollflöjten och den 10 maj 1839 firade hon triumf som Alice i Meyerbeers Robert av Normandie, hennes mest spelade roll i Stockholm. 

1839/1840

Då hon inte kom överens med sina nygifta föräldrar flyttade hon hösten 1839 hem till tonsättaren Adolf Lindblad och hans hustru i Bondeska Palatset vid Strömmen och dåvarande Rosenbad. Lindblads förälskelse i Lind orsakade där stora komplikationer. 

Den 21 november 1839 spelade JL i talpjäsen Rosenbuketten en roll som en berömd europeisk operasångerska kallad en flygande näktergal. Detta tas upp i recensioner och epitetet befästes 

I januari 1840 utnämndes den 19-åriga Jenny Lind av kung Carl XIV Johan till hovsångerska och blev ledamot av Kungl. Musikaliska Akademien. På långfredagen den 17 april sjöng hon i Haydns oratorium Skapelsen vid en konsert i Riddarhuset för Frimurarebarnhuset och i maj Lucie i Donizettis Bruden från Lammermoor och Donna Anna i Mozarts Don Juan. I tidningen Correspondenten omnämns hon efter en konsert i Uppsala den 10 juni som näktergalen som flugit ända till Uppsala. 

Sommaren 1840 gjorde hon en konsertturné för att samla respengar i södra Sverige till bl.a. Norrköping, Linköping, Jönköping, Eksjö, Växjö, Kristianstad, Malmö och Helsingborg. 

1840/1841

I december blir operaledningen orolig för att förlora sin ”guldkalv” och erbjuder högsta möjliga gage. 19 maj debuterar hon i titelrollen i Bellinis Norma. 21 juni ger hon avskedskonsert i Ladugårdslands kyrka, nuvarande Hedvig Eleonora med bl.a. Lindblads ”Farväl till Jenny Lind”.

1841/1842

Ett års fortbildning i sång för Manuel García i Paris. García var dock mer förtjust i sin andra svenska elev Henriette Nissen. Vid provsjungning för Berlinoperans chef Meyerbeer (bl.a. på Parisoperans scen), hade hon redan övertalats att skriva fortsatt tvåårskontrakt med Stockholmsoperan.

1842/1843

Våren 1843 gjorde hon stort intryck i rollen som småländskan Märta i En majdag i Wärend av Uppsalaprofessorn Böttiger vid Carl XIV Johans 25-årsjubileum som svensk regent. Musiken var av Johan F. Berwald. 

Sommaren 1843 besökte hon Åbo och Helsingfors, gjorde konsertturné i Sverige med kollegan Julius Günther i Linköping, Jönköping, Kristianstad och Malmö. Samma år for hon till Köpenhamn, där hon uppträdde som Alice i Robert, sjöng svenska folkvisor på konserter och blev uppvaktad av H C Andersen. 

1843/1844

Detta spelår hyrde JL en stor våning och kontor på Norra Smedjegatan 19 i Stockholm. Kontraktet signerade hon denna enda gång med sitt korrekta namn ”Johanna Maria Lindh”. Under säsongen studerade hon in fem nya roller (se rollista). I buffarollen som Fiorilla i Rossinis Turken i Italien väckte hon stor förtjusning men som tragedienne i Glucks Armida passade hon inte. Vid Carl Johans begravning i mars sjöng hon i Riddarholmskyrkan och i maj vid en konsert i Uppsala. Kontraktet med Kungl. St. Theatern löpte ut den 1 juli 1844, då Jenny Lind var 23 år.

Internationell karriärstart i Tyskland och Österrike 1844-1847

1844/1845

Operachefen i Berlin, Giacomo Meyerbeer, inbjöd Jenny Lind att sjunga huvudrollen Vielka i hans nya opera Ein Feldlager in Schlesien vid invigning av det nya operahuset med kontrakt på 24 föreställningar under tre månader. Hinder kom i vägen genom att hon som hovsångerska måste sjunga tre galaföreställningar vid Oscar I:s kröning i Stockholm samt ytterligare sju och besöka sin sjuka mor. Hon kände sig även osäker på tyska språket och på sig själv. Stockholmsoperan försökte behålla henne med lockande livstidskontrakt. 

I slutet av oktober reste Jenny Lind till Berlin. Leopoldine Tuczek blev dock insatt för de två första föreställningarna som Vielka i Ein Feldlager. Jenny Lind debuterade i stället i Bellinis Norma den 15 december och övertog Vielka den 5 januari. Dramatikern Charlotte Birch-Pfeiffer undervisade henne i tyska. 

Hon umgicks med Jakob Axel Josephson och träffade Felix Mendelssohn. Under en operapaus överrumplades hon att skriva på ett kontrakt på sex veckor på Drury Lane i London 1845. Hon fick senare svårigheter att annullera detta, särskilt som hon erbjudits bättre villkor från Her Majesty´s Theatre, den italienska operan i London. Och hon hade redan skrivit nytt kontrakt med Berlin när hon fick ett eftertraktat anbud från Théâtre Italien i Paris.

Vårsäsongen 1845 i Berlin avslutades den 13 mars. Hon fortsatte att ge föreställningar i Hannover och Hamburg innan hon reste hem för att vila. I maj/juni gästade hon Stockholmsoperan med tre föreställningar per vecka innefattande ett omskrivet utbrott med konsekvensen av en inställd Friskytten-föreställning. Den nya rollen Marie i Regementets dotter blev succé.

1844/45

Åter i Tyskland sjöng hon i augusti vid avtäckandet av Beethovens staty i Bonn, samt konserter för Preussens kungapar Friedrich Wilhelm IV och Elisabeth samt Storbritanniens drottning Victoria och prins Albert. I november framträdde hon åter i Berlin, bl.a. i Webers Friskytten och Mozarts Don Juan. 

1845/1846

I april avslutade Jenny Lind sin sejour i Berlin samt medverkade tillsammans med Mendelssohn och Clara Schumann i en konsert i Leipzig och debuterade i Wien som Norma på Theater an der Wien. 

I början av juni sjöng hon bl.a. i oratorier under Mendelssohns ledning vid musikfesten i Aachen, som sedan kallades Jenny Lind-festen efter henne. 

1846/1847

Hösten upptogs av föreställningar i Frankfurt, Darmstadt, Köpenhamn, Weimar, Hannover, Hamburg, München, Stuttgart, Karlsruhe, Heidelberg, Mannheim, Nürnberg och Augsburg.

Vid nyåret 1846/47 var hon tillbaka på Wienoperan för en ny säsong och uthämndes i mars av kejsar Ferdinand I till österrikisk Kammersängerin. I januari gav hon en hyllad konsert i Wien tillsammans med Robert och Clara Schumann. 

Jenny Lind-feber i England och Skottland 1847-1849 

1847/1848

Jenny Lind hade enastående framgångar vid gästspel på Her Majesty´s i London (april-augusti) där hon erhöll det hittills högsta utbetalda gaget. En verklig ”Jenny Lind-feber” utbröt. En triumfartad tvåmånadersturné i Storbritannien gjordes till Brighton, Birmingham, Manchester, Liverpool, Hull, Edinburgh, Glasgow, Perth, Norwich, Bristol, Bath and Exeter. Avskedsroller och konserter i Berlin följde och hon utnämndes även till preussisk Kammersängerin. 

1847 tillbringade hon sin sista jul hos föräldrarna i Sollentuna och förärades av kung Oscar I titeln ”förste” hovsångerska. 

Vid Kongl. Stora Teatern i Stockholm uppträdde hon som Norma den 12 april 1848 för sista gången i en föreställning i Sverige 27 år gammal. Efter Mendelssohns död den 4 november 1847 var hon en kort tid förlovad med den svenske tenoren Julius Günther.

Våren 1848 var hon tillbaka i London och firade nya triumfer. Chopin hörde henne där och imponerades.

1848/49

Våren 1849 inhiberade hon ett tilltänkt giftermål i England med den djupt religiöse kaptenen Claudius Harris. Huvudorsak tycks ha varit att hon helt skulle ha förlorat bestämmanderätten över sina pengar. Den säsongen gjorde hon sin sista operasejour i London och den 10 maj 1849 tog hon där vid 28 års ålder slutligt avsked av operascenen som Alice i Roberto il Diabolo. 

Efter ett kort besök i Paris återvände hon till Tyskland och inledde i december i Lübeck förhandlingar med impressarion och cirkusdirektören P.T. Barnum om turnékontrakt för 150 konserter i USA. Detta trots att Barnum aldrig hört henne. 

USA-turné som konsertsångerska och donator 1850-1851

1850/1851

Sommaren 1850 besökte Jenny Lind åter Stockholm innan hon via ångfartyget Atlantic från Liverpool anlände till New York den första september, där hon togs emot av 30.000 personer och inkvarterades i Irving House på Broadway. Nu påbörjade omfattande konserturnéer i USA, första halvåret ledda av P.T. Barnum. Hon lanserades som ”The Swedish Nightingale”. 7.000 personer hörde den 11 september hennes första konsert i New York på Castle Garden. 

Efter 93 konserter i New York, Boston, Philadelphia, Baltimore, Washington DC, Richmond, Virginia, Charleston, South Carolina, Havana, New Orleans, flera städer i Midwestern med båttur längs Mississippi, Natchez, St. Louis, Nashville, Cincinnati, Pittsburg och avslut i New York i maj 1851, hade hon tjänat motsvarande ca 3 miljoner dollar och påbörjat omfattande välgörenhetsdonationer. Turnerandet fortsattes i egen regi med ett fyrtiotal konserter i New England och Canada med bl.a. pianisten Otto Goldschmidt.

Familjeliv och konserter i Tyskland 1852-58

I januari 1852 gifte sig Jenny Lind i Boston vid 31 år med sin nio år yngre ackompanjatör, Mendelssohneleven Otto Goldschmidt från Hamburg, som hon känt till sedan hans studietid i Leipzig 1845 och sedan dansat  med i Hamburg. JL tog avsked av USA med en konsert i New York den 27 maj 1852 inför 7 000 personer i Castle Garden. 

Makarna bosatte sig i Dresden. I Tyskland föddes sonen Walther 1853 och dottern Jenny 1857. Mellan barnafödslarna framträdde Jenny vid åtskilliga konserter i hemstaden Dresden men också i Wien, Berlin (vittnesbörd och teckning finns från Signe Hebbe 1855), i Holland och vid musikfesten i Düsseldorf samt vid turné i England, Skottland och Wales. 

Konsert- och undervisningsår i England 1858-1887

1858-1859

Familjen flyttade till England och bosatte sig 1859 i Argyle Lodge i Wimbledon utanför London.

1860-1861

Sommaren 1860 tillbringade familjen på Stora Nyckelviken utanför Stockholm. Sonen Ernst föddes i januari 1861. 

Fortsatta konserter i England och Skottland. 

1862

Jenny Lind-stipendier delades ut ffg av Kungl. Musikaliska Akademien och Kungl. Konstakademien. Besök i Stockholm.

1864-1874

Familjen bor i huset Oak Lea i Wimbledon Park.

1865 ny familjeresa till Sverige och Lilla Nyckelviken över sommaren. 

1866 ger Jenny Lind i Cannes sin första och enda konsert i Frankrike. Hon deltar i musikfestivalen i Düsseldorf 1866 och 1870.

1874 flytt till Moreton Gardens nr 1 i South Kensington (nu Old Brompton Rd 189). JL undervisar där.

1876

Sista besöket ensam i Sverige vid 55 års ålder. Ordnade med sina stipendiefonder för musiker, målare, skulptörer och arkitekter samt hälsade på Lindblads i Linköping och bodde hos hovrättsrådet Munthes familj. Blev hedersledamot vid Konstakademien. 

1881

Jenny Lind tilldelades ur kung Oscar II:s hand i London den kungliga medaljen ”In Sui Memoriam” i 10:e (då största) storleken med briljanter och serafimerband.

1883

Jenny Lind blev den första professorn i sång vid Royal College of Music och köpte sommarhemmet Wynds Point vid Little Malvern, där hon på begäran framträdde sista gången offentligt vid järnvägstjänstemännens årliga välgörenhetskonsert.

1887

Vinter och vår tillbringades av hälsoskäl i Cannes. Jenny Lind avled den 2 november vid 67 års ålder i sitt sommarhem i Malvern, England och begravdes där.